Ormbunkar är gröna, frodiga och dekorativa i trädgården, där de kan skapa en nästan urskogsliknande stämning. Växterna har också vuxit på jorden i över 300 miljoner år och växer fortfarande vilt i skogarna, och de är dessutom mycket lätta att sköta.
Förutom att vara vackra kan urtidsväxterna också fungera som marktäckare och därmed hjälpa dig i kampen mot ogräset. Växterna har den fördelen att många av dem kan växa i skugga och alltså ge även den mest skuggiga trädgården ett grönt och saftigt utseende.
Läs mer här om vilka ormbunkar som passar just din trädgård, vilka som behöver vattnas och vad du kan använda dem till.
Vilka ormbunkar finns det?
Det finns omkring 20 000 arter, men de är inte alla lämpliga för det svenska klimatet.
Växterna delas gärna in i torktåliga och fuktälskande. De första vill gärna ha full sol och torr jord, medan de andra föredrar helskugga och fukt. Det är därför en bra idé att välja din växt utifrån den jord den ska planteras i.
Man kan också dela in växterna efter vilken typ av plantering de gör sig bäst i – marktäckare eller upprättväxande, stenrabatt eller kruka. Här kan du läsa om utvalda arter som växer bra här hemma och vad du kan använda dem till.
Torktåliga arter av ormbunkar är bland andra:
Engelsö (Polypodium vulgare)
Engelsö är inte så stor, men blir upp till 50 cm hög och 30 cm bred. I naturen växer den i klitter, i skogar och på stenmurar. Engelsö behåller sin gröna färg över vintern och kan alltså vara med och sätta form och färg på din vinterträdgård. Växten tål både frost och torka. Om du ser att den krullar ihop bladen är det bara för att spara på energin tills bättre tider kommer.
Kyrkogårdsormbunke (Polystichum setiferum)
Kyrkogårdsormbunken blir ca 50 cm hög och vill gärna stå i halv- eller helskugga. Växten är städsegrön och vill gärna ha en lätt sur jord. Den kallas också moss- och sköldormbunke.
Mangolöv (Dryopteris filix-mas)
Mangolöv är utbredd i de svenska skogarna, där det finns halvskugga och fuktig jord, men kan också trivas i sol på öppna ytor. Bladen blir upp till 120 cm långa och växten når en höjd av 50-100 cm. Deras ovansida är saftiggrön och undersidan gråaktig.
Trädebregne (Leptinella cotula)
Den ca 10 cm höga växten är en av de arter som kan växa i både full sol och helskugga. Som namnet antyder kan den tåla att du trampar på den, och du kan faktiskt använda den som gräsmatta istället för gräs. Några av sorterna är städsegröna, andra semi-städsegröna. Det behövs cirka 8-10 växter per kvadratmeter och växten är också lämplig för stenrabatt eller mellan plattor.
Fuktälskande arter är bland andra:
Kongebregne (Osmunda regalis)
Kongebregnen är bland de största ormbunkarna här hemma och kan bli över en och en halv meter hög. Den växer naturligt nära skogsmossar eller ellesumpmarker i en väl fuktig, näringsrik jord. Växten är skyddad, så hittar du den vildväxande får du inte ta med den hem. Växten passar bra för upprättväxande plantering.
Rundfinnet radelöv (Asplenium trichomanes)
Radelöv är städsegrön och en av de mindre av sin typ. Den blir omkring 25 cm hög och är ett bra val för marktäckare eller för stenrabatt. Växten växer helst i hel- och halvskugga och gillar att jorden är något sur. Ska du använda den som marktäckare, bör du sätta ca 16 växter per kvadratmeter.
Almindelig hjortetunge (Phyllis/Asplenium scolopendrium)
Hjortetunge är städsegrön och är känslig för frost under -10 grader, så den bör vintertäckas med t.ex. granris. Den blir 20-40 cm hög och är både fin i krukor och en bra marktäckare. För att bilda marktäckare bör du sätta ca 9 växter per kvadratmeter. Bladen är gröna och tungformade – därav namnet. Hjortetunge gillar en kalkhaltig jord.
Strudsvinge (Matteuccia struthiopteris)
Strudsvinge blir ca en meter hög och är en bra, men platskrävande marktäckare, som gör sig bra under höga träd. Den trivs i halv- och helskugga. Växten är grön under sommaren och blir rödbrun mot hösten. Använder du den som marktäckare kan du nöja dig med 3 växter per kvadratmeter.
Fjäderbregne (Athyrium filix-femina)
Fjäderbregne blir upp till 1 meter hög och har blad som är mellan 30 och 140 cm långa. Den växer naturligt i diken och vid sjö- och åstränder, där jorden är väl fuktig. Växten används ofta i överhängande plantering och växer bäst i hel- eller halvskugga. 4-5 växter per kvadratmeter fyller rabatten bra.
Ormbunke – guide till plantering och skötsel
Generellt vill ormbunkar gärna växa i vanlig mullrik trädgårdsjord och helst i halvskugga och i lä för vinden. Det finns dock många olika arter och sorter, och några av dem ställer särskilda krav på sol och vatten. Köper du en torktålig växt vill den dock gärna ha full sol, medan en fuktälskande föredrar full skugga.
Ormbunkar ska som regel stå i skugga
Har du ärvt en ormbunke utan att få veta vad det är för en, bör du satsa på halvskugga och vanlig väldränerad trädgårdsjord. Växterna kan trivas i krukor, men de har det bäst på friland, där de kan sprida sig som de vill.
Du kan plantera ut hela året, så länge det inte är frost i jorden, men planterar du på våren hinner din ormbunke etablera sig innan vintern kommer.
Växten ska sättas i ett hål som är så stort att inga rötter böjs och i samma nivå som i krukan du köper den i. Vattna växterna ordentligt – även de torktåliga. Fortsätt att vattna tills din växt har fått fäste i jorden.
LÄS OCKSÅ: Våra 3 topp-10 listor över de bästa marktäckande växterna
Skötsel och gödning
Ormbunkar är anspråkslösa växter som inte kräver mycket när de väl är etablerade. De fuktälskande ska vattnas under torra perioder, medan de torktåliga klarar sig själva.
Ge gärna ett lager kompost på hösten. Det kan förse växterna med näring under hela växtsäsongen.
Om din trädgårdsjord är mycket utarmad kan du komplettera med att lägga 3-5 cm jordförbättring under dina växter. Det kan du läsa mer om i vår kategori med jordförbättring.
Beskärning och förökning av en ormbunke
En ormbunke ska inte beskäras, men du kan dela den om du vill ha fler. Om du inte ska föröka växten kan du gärna låta den stå orörd i åratal.
Ormbunkar hör till sporkärlsväxterna, som är den tidigaste typen av växt som växte på land. De fanns innan evolutionen utvecklade fröbärande växter och de sätter därför varken blommor eller bildar frön. De förökar sig via sporehus som sitter på undersidan av växtens blad. Sporehusen liknar bruna fläckar och inne i dem bildar växten sporer, som bärs bort av vinden när de är mogna. Det finns också arter som förökar sig via yngelknoppar som faller till jorden och sätter rot. Ditt bästa alternativ för att göra din växt mångfaldig är att dela den.
Roten är ganska hård, så du kan inte dela den med bara händer, utan måste använda ett verktyg som t.ex. en yxa. Växten klarar sig bra med det.
