Går du med drömmen om att odla dina egna grönsaker och örter? Då är det bara att sätta igång. Det är nämligen inte så svårt eller kostsamt som man skulle tro.
Om man bara har lite extra plats i trädgården och tiden att sköta om sitt högbädd, så kommer man riktigt långt.
Om man är helt "grön" på att plantera högbäddar, måste man självklart sätta sig in i hur man ska gå tillväga. Därför har vi skrivit en guide med några riktlinjer och bra råd om vad man kan göra och vad man helst ska undvika.
Detta är en längre guide, därför har vi gjort en översikt, till dig som söker svar på ett eller två frågor.
Bygg själv högbädd, eller köp nytt?
Låt oss börja med det fundamentala; hur gör man en högbädd, eller var köper man en? Möjligheterna är många, och spelar inte så stor roll i förhållande till resultatet av ens grönsaker i högbädden. Men självklart vill man ha en fin och användbar högbädd, så låt oss gå över till några av de olika alternativen.
Gör-det-själv högbäddar
Är man en riktig handyman som älskar att bygga, hamra och såga, kan man snabbt komma igång med att göra sig ett mästerverk av en högbädd. En högbädd kan göras i flera olika material.
De klassiska högbäddarna man ser i svenska trädgårdar är oftast gjorda av trä. Högbäddar kan t.ex. också göras i stål, sten och betong. Har man en speciell trädgård när det gäller plats, är det helt klart en fördel att själv kunna bestämma måtten på sin bädd.
Högbäddar i trä.
Trä är ett relativt enkelt material att arbeta med, och har ett naturligt utseende som passar perfekt in i de flesta trädgårdar. Samtidigt är trä inte särskilt kostsamt och lätt att hämta hos sin lokala STARK, XL-bygg, Jem & Fix... och man skulle kunna fortsätta.
Tyvärr är trä inte helt underhållsfritt, och håller inte för evigt - det är trots allt ett naturmaterial. Livslängden beror också på vilken träslag man väljer att bygga sin högbädd i.
Träslag kommer vi dock inte att gå djupare in på i denna artikel, annat än att Robinieträ, i vissa fall har setts hålla i upp till 40 år med jordkontakt. Ett riktigt bra alternativ till robinie kan vara lärk, som är betydligt billigare och har en stark hållbarhet.
Oavsett träslag får man räkna med att träet kommer att vara en smula mjukt efter 5-10 år. Räknar man lite på det, så kan en trä-högbädd under sin livstid gott och väl förse hushållet med grönsaker motsvarande priset på en ny högbädd.
Högbäddar i stål.
Man har efterhand börjat se fler högbäddar gjorda i galvaniserat stål, och det är faktiskt inte så konstigt. Med galvaniserat stål kan man göra en lättvikts-högbädd, som enkelt kan flyttas. Samtidigt är galvaniserat stål, ett mycket hållbart och underhållsfritt material, som faktiskt ligger i ungefär samma prisklass som trä.
Vissa tycker dock att det kliniska utseendet som stål har, inte riktigt passar in i trädgården. Det är en smaksak, och man bör självklart inte göra en högbädd som man inte kan stå ut att se på. Alternativt kan man göra sin högbädd i Corten-stål. Cortenstål är en typ av stål, som snabbt rostar på ytan och får ett rått utseende.
Högbäddar i sten och betong.
Här handlar det om material där man inte behöver oroa sig för hållbarheten. Man kan göra några otroligt vackra högbäddar med särskilt kantblock och gatsten. Ska man ut och köpa nya stenar eller betongblock, kan priset snabbt springa iväg.
Därför är det oftast något man gör, om man t.ex. har plattor eller gatsten från en gammal terrass eller liknande. Man kan också ha tur att hitta begagnade kantblock på Den Blå Avis, för nästan inga pengar.
Skulle man vara tvungen att flytta på sin högbädd, är sten och betong definitivt inte det roligaste materialet att lyfta på. Man bör tänka långsiktigt, om man beslutar sig för att välja antingen sten eller betong.
Här visar Søren från IBF, hur man anlägger en högbädd med kantblock.
Köp av ny högbädd
Väljer man att köpa en ny högbädd, har man återigen ett hav av möjligheter. Det viktigaste att veta är, att när man köper högbäddar över nätet, så får man dem troligtvis levererade isär. Men det är vad man får förvänta sig, när man beställer en större högbädd online. Det skulle vara både besvärligt och mycket dyrt för tillverkaren att skicka allt samlat. Man kan jämföra det med att köpa möbler på Ikea.
Har man inte mod att montera själv, erbjuder många trädgårdscenter och liknande, färdigt monterade högbäddar som man kan hämta på en stor släpvagn. Alla våra högbäddar gjorda i corten-stål levereras färdigmonterade och svetsade, så man inte själv behöver sätta igång med hammare och borrmaskin.
Är man på jakt efter en billig och enkel högbädd, kan man göra en eller flera högbäddar av pallramar. Det smarta med pallramar är, att man mer eller mindre själv kan bestämma höjden, man lägger till eller tar bort bara en ram. Pallramar har blivit ett populärt val hos svenskarna, de kostar nämligen inte mycket och är ett snabbt sätt att komma igång - och det viktigaste är självklart, att man kommer igång - det tycker vi i alla fall.
Vilken höjd ska min högbädd ha?
En högbädd bör göras eller köpas i en bra arbets höjd, särskilt om man har problem med antingen rygg-, knä-, eller axelproblem. En högbädd kräver en del uppmärksamhet, den ska planteras, rensas, skötas osv., så man bör undersöka vad den optimala arbets höjden är för en själv.
Det finns dock en tumregel som säger; att en högbädd inte bör överstiga vanlig bordshöjd, som är ca. 70 cm. Bygger man en hög högbädd, ska man komma ihåg att förstärka den, då den ska kunna klara trycket från en större mängd jord.
En fördel med att använda en högre högbädd, och högbäddar generellt är, att jorden värms upp inte bara på ytan, utan också från högbäddens sidor. Det är den primära anledningen till, att högbäddar kan tas i bruk tidigt på året. Så höga högbäddar är alltså att föredra.
Bredden och längden på högbädden är helt upp till en själv. En annan tumregel är, att man inte gör högbädden bredare, än att man utan besvär kan nå mitten från båda sidor. Därför kan man med fördel ha flera högbäddar uppdelade i moduler, vilket gör det lättare att komma åt. Dessutom är det ett smart sätt att dela upp sina örter och grönsaker.
Var ska högbädden placeras?
Tro det eller ej, men placeringen av ens högbädd spelar faktiskt en roll i förhållande till framgången med högbädden.
För det första bör man placera sin högbädd bort från saker som kan skugga för solljus. En bra tumregel är, att man sätter sin högbädd i ca. en meters avstånd från häck och liknande, så undviker man samtidigt också rotogräs. För att få maximal utnyttjande av solljuset, rekommenderas det att högbädden anläggs med längdriktningen nord-syd.
Men som all annan odling, beror det på vad man önskar att plantera i sina högbäddar. Vissa grönsaker och örter tål exempelvis inte för mycket solljus. Därför är det viktigt att man kollar villkoren för de örter och grönsaker, som man har för avsikt att odla.
Har man växter som kräver mycket värme och solljus, men också de som inte gör det, kan man dela sina högbäddar i flera sektioner och placera dem på olika ställen i trädgården.
En liten bonus tips är att anlägga sin högbädd så nära sin köksingång som möjligt, om man har en köksingång ut mot trädgården. På så sätt är man hela tiden nära sina färska råvaror, när man går i gång med matlagningen.
Att kunna se sin högbädd från köksfönstret, är också en bra metod för att påminna sig själv om att sköta om sin köksträdgård. Många kommer tyvärr att glömma sina växter, om man har en hektisk vardag och de ligger långt bak i trädgården. Det engelska uttrycket "Out of sight out of mind", beskriver problemet ganska bra.
Jord och mull till högbäddar
Nu har vi äntligen fått antingen byggt eller köpt vår högbädd, och den har fått den perfekta placeringen i trädgården. Nu går vi igång med ett ämne, som man kan göra till en hel vetenskap, men det har vi inte tänkt oss att göra i detta inlägg.
För många är det en hel konst att träffa den perfekta blandningen av mull, torv, kompost, sand och de många fler ingredienserna, för att få den perfekta högbäddsmullen, med den perfekta ph-värdet osv.
Ska man odla de vanliga och normala kryddväxterna och grönsakerna, finns det ingen anledning att gå i panik. Man kan uppnå helt fantastiska resultat med en normal blandning av mull och kompost.
Gillar man inte att blanda själv, kan man köpa färdigblandad högbäddsmull i olika stormarknader, gör-det-själv-butiker och självklart online. Här på Havehandel.dk säljer vi ekologisk högbäddsmull i bigbags, som levereras direkt till din adress.
Hur gör jag egen högbäddsmull?
Beslutar man sig för att göra sin egen blandning till högbädden, finns det ett par saker man ska vara uppmärksam på. För det första ska man kolla vilken mull de grönsaker, växter eller örter man har tänkt sig att plantera, växer bäst i.
Exempelvis trivs vissa växter bäst i surjord (ph-värde mellan 4,5 – 5,0), men långt de flesta trivs fint i "normalt" högbäddsmull. Det är bara få växter som har behov av ett surbädd. Det skulle exempelvis kunna vara blåbär, lingon och höstljung (Calluna).
Låt oss gå igång med att blanda högbäddsmull till de normala och vanliga växterna. Först ska man ha något bra mulljord. Många väljer att gräva upp det från trädgården. Har man inte tillgänglig mulljord i sin trädgård, kan man beställa harpet mull i bigbags över nätet, eller i lös vikt från en lokal transportör.
Därefter ska man ha sig en form av kompost. Gödningsmedel till högbädden finns i många olika former, ofta används komposterad trädgårdsavfall från återvinningscentralen, hönsgödsel eller champost/champignonmull, som kan köpas i bigbags eller små säckar. Det kan vara svårt att säga exakt hur blandningsförhållandet ska vara, då de olika valen av gödningsmedel har var och en sin gödningsverkan.
Särskilt med kompost från återvinningscentralen kan det vara svårt att träffa det perfekta blandningsförhållandet, då gödningsverkan kan vara extremt kraftig på ett ställe, men mildare på en annan återvinningscentral. Det är dock vad man får förvänta sig, när det är en gratis produkt man fritt kan hämta hos sin lokala återvinningscentral.
Vill man själv blanda sin jord, brukar vi rekommendera ett blandningsförhållande på ca. 50/50 kompost och mull, detta är en lämplig blandning i de flesta fall. Det är en fördel, att den mull man använder är harpet, alltså ren (siktad) från stora stenar, grenar och rötter.
När vi pratar blandningsförhållande och högbäddsmull generellt, kommer det dock alltid att finnas delade meningar, då många är benägna att bilda sig en åsikt utifrån den erfarenhet man kan ha haft med ett givet blandningsförhållande. Man ska bara komma ihåg, att det inte bara är mulden och komposten, som bestämmer framgången för högbäddens växter.
Läs också: Så här gör du en hemmagjord toppdress till gräsmattan
Fyll högbädden med mull över tid - billig metod
Det finns en smart och billig metod, där du kan få din högbädd fylld till brädden med bra och näringsrik mull, om man skaffar sig en högbädd utan botten.
Till att börja med, ska den bottenlösa högbädden placeras ovanpå en jordrik plats i trädgården. Så går man bara igång med att bearbeta jorden med en spade. Det är nämligen viktigt att jorden blir lös och luftig. När jorden i botten av högbädden är klar, lägger man ett 5-10 cm tjockt lager näring i form av kompost, naturgödsel eller vad man nu föredrar att använda, ovanpå jorden. Blanda jorden och komposten väl tillsammans, och du är nu redo att plantera i din högbädd.
Nästa växtsäsong lägger du återigen ett lager näring i högbädden, och efter ett visst antal säsonger är högbädden fylld bra med en riktigt bra och hälsosam mull. Högbäddar kan alltså gott och väl användas utan att vara fyllda, även om det inte ser särskilt smart ut att plantera i botten av bädden.
Köp av färdigblandad högbäddsmull
Vill man gärna slippa allt besvär med att skotta och blanda sin egen högbäddsmull, kan det beställas online och eventuellt i ett lokalt trädgårdscenter.
När man beställer mull i bigbags online, levereras det med en fraktman på en pall. Här är det viktigt att vara uppmärksam på, att fraktmannen bara kan ställa pallen, om det finns ett solidt underlag. Det levereras typiskt med en eldriven palllyftare, som inte kan köra på plattor, grus, gräs och liknande. Finns det inget fast underlag, blir din bigbag högst sannolikt placerad vid kantstenen av trottoaren eller liknande. Notera därför alltid i beställningen, var och hur fraktmannen kan sätta pallen på din adress.
Bor man nära ett trädgårdscenter, kan man på vissa ställen själv komma och hämta högbäddsmullen med en släpvagn.
Behöver man mycket mull, kan de ofta med hjälp av en transportör, se till att leverera mulden i lös vikt till din adress. Detta är en riktigt bra lösning, om man ska använda stora mängder mull. Det blir dock antingen tippat eller kranats av i lös vikt, och smutsar ner lite mer än högbäddsmull i bigbags.
Behöver man en mycket liten mängd mull eller kompost till högbädden, finns det i alla stora stormarknader i 20 liters säckar. Literpriset är självklart betydligt dyrare, när det köps i små mängder.
Behöver man byta mulden i högbädden varje år?
Många tror felaktigt att mulden i högbädden måste bytas ut varje år, för att få de bästa resultaten. Det är dock inte helt fallet. Mulden är visserligen inte lika bra, som den var när den var helt ny och färsk. Växterna man har haft i sin högbädd har ju sugit ut all den goda näringen ur mulden, och använt det för att växa sig stora och fina.
Faktiskt kan du nöja dig med att blanda mulden med något bra kompost, istället för att byta ut allt. Har man haft en helt oförklarligt dålig växtsäsong, kan det vara en bra lösning att ta bort all muld i högbädden och börja om.
Kom ihåg att blanda mulden med ny kompost, en bra tid innan du går igång med att plantera.
Gör högbädden vinterklar efter skörd
Som sagt är det inte nödvändigt att byta ut mulden i högbädden varje år, och man kan med en liten insats, hjälpa mulden att hålla sig till nästa växtsäsong.
När man bedömer att sommaren är slut, och vädret inte längre är för att arbeta i köksträdgården, så täcker man högbädden med kompost i form av löv, grenar, använd krukjord osv. Det håller jordens mikroorganismer i gång och tillför jorden humus. Humus är ett organiskt material, som bildas när trädgårdsavfall bryts ner. (får inte förväxlas med hummus, som är en maträtt)
En annan möjlighet är att plantera högbädden med täckgrödor, till detta använder man typiskt gul senap eller honungsurt. Det sätter jorden i arbete över vintern, och ser till att mikroorganismerna är redo för sommaren.
12 idiotsäkra grönsaker och örter till köksträdgården
Det finns vissa bestämda växter som ses mycket ofta i svenska köksträdgårdar, och det finns det en enkel anledning till; de är lätta att odla. Vi har gjort en lista över grönsaker och örter, som är relativt lätta och har en hög succégrad. (slumptalsordning)
|
1. Morötter 2. Gräslök 3. Lök 4. Ärtor 5. Potatis 6. Rädisor |
7. Timjan 8. Persilja 9. Rödbetor 10. Sallad 11. Rosmarin 12. Spenat |
I denna artikel kommer vi inte att gå in på detaljer med varje grönsak, och göra 12 individuella odlingsguider. De 12 utvalda grönsakerna ska nämligen nog klara sig fint, om man låter bli att göra de misstag som nämns i nästa punkt.
Men ett litet bonustips är att investera i ett insektsskydd och eventuellt ett snigelskydd till högbädden. Då är man helt säker på att undvika flugor, larver och mördarsniglar.
4 klassiska misstag man gör i köksträdgården
Är du en mästare i köksträdgården, kan du bara hoppa över detta avsnitt. Vi har här gjort en liten lista över typiska nybörjarmisstag, vi ofta ser hos våra kunder och bekanta. Har man aldrig tidigare haft högbäddar och köksträdgård, kan man undvika några små misstag, som har stora konsekvenser, genom att läsa lite på läxan innan.
1. Man gör en för stor köksträdgård
Det är inte ett misstag att ha stora ambitioner med sin köksträdgård, men börjar man för hårt, riskerar man att tröttna på det. Ju fler och större högbäddar man anlägger, desto mer arbete och underhåll blir det självklart. Har man redan en hektisk vardag med jobb eller barn, så blir köksträdgården lätt ännu en av de uppgifter, som bara ska överstås, utan att man egentligen har tid för det.
Blir köksträdgården en uppgift man inte har tid och lust för, speglas det som regel också i resultatet. Därför rekommenderar vi, att man börjar i det små, så man verkligen kan pyssla om sin "lilla" köksträdgård. Efter detta kan man alltid utöka sitt köksträdgårdsprojekt.
2. Vattnar för lite
Även om man skulle tro att det var en självklarhet, att man ska komma ihåg att vattna sin köksträdgård, så är det faktiskt något många glömmer. Det blir särskilt ett problem, om man under en lång period har haft torrt väder med värme och solsken. Så låt för guds skull inte bristande vattning vara det som kostar din köksträdgård livet. Skriv eventuellt "vattna högbäddar" i din telefons kalender eller på kalendern på kylskåpet, det är nämligen förvånansvärt lätt att glömma.
3. Sår sina växter för tätt
Många kommer att så sina växter för tätt, och det finns det också en god anledning till. Så-avståndet varierar nämligen beroende på vilka växter man odlar, och går typiskt hand i hand med storleken på grönsaken. Planteavstånd och radavstånd är en viktig faktor i en köksträdgård. I denna tabell hittar man radavståndet för 64 olika grönsaker, klicka här.
För särskilt rotfrukter kan det vara en bra idé att gallra i de mindre växterna, när fröna har grott, det ger dem bättre plats att utvecklas. Är man osäker på om man har kommit att så för tätt, bör man hålla koll på utvecklingen, och gallra om det är nödvändigt.
4. Glömmer att ta bort ogräs
Håller man inte koll på ogräset, kan det snabbt börja dominera i köksträdgården. Ogräs är mer eller mindre oundvikligt, men lätt att hålla nere, om det tas bort medan det är litet. Får ogräset först lov att växa sig stort och sprida sina frön, måste man ta bort ogräsplantor de kommande många veckorna.
Det är inte bara för att ogräset är fult och i vägen, som man tar bort det. Ogräset stjäl solljus, näring och vatten från högbäddens grönsaker. Så önskar man det bästa för sina kryddor och grönsaker i högbädden, måste man hålla ett vakande öga på ogräset.
Är det värt att etablera sin egen köksträdgård?
Den stora frågan lyder alltid: "Kan allt arbetet i högbäddarna i verkligheten löna sig? Var det inte enklare att bara gå ner till supermarknaden och köpa sina potatisar?" Och det är en beräkning man kan angripa på olika sätt.
Om beräkningen skulle inkludera ens egen timlön, skulle det sällan kunna löna sig att använda tid på att odla sina egna grödor. I så fall skulle man vara otroligt duktig och ha en enorm stor köksträdgård.
Räknar man bara med kostnaderna för mull, gödsel, fröer och vattning, är det en helt annan historia.
Älskar man arbetet i köksträdgården och att vara självförsörjande på ett begränsat utbud av färska grönsaker, så är det ju heller inte ekonomin som spelar en roll.
Lyckligtvis är tiden som spenderas i köksträdgården för många en kär hobby, som fler och fler svenska trädgårdsfolk tar till sig. Det är något vi här på Havehandel.dk är otroligt glada för, och vi tycker att det är en fantastisk utveckling att följa.
