Med sina stora doftande blomsterkorgar kan klatrehortensia pryda din husvägg, din pergola eller ditt staket. Plantans löv är täta och gröna på sommaren och lyser upp i höstfärger på hösten innan bladen faller av.
Klatreplantan är lätt att ha att göra med, och du kan också använda dem som prydande marktäckare – det sker helt av sig själv, den har inget att klättra på. Att den attraherar fjärilar är bara en bonus.
Här kan du läsa mer om hur du ger din klatrehortensia de bästa möjliga förutsättningarna för att blomma vackert och länge.
Vilka klatrehortensia-sorter finns det?
Klatrehortensia är i familj med den vanliga buskiga hortensian, men denna variant klättrar villigt uppför vertikala ytor eller bildar en låg, bred, marktäckande buske. Den blir 4-6 meter hög och 2-3 meter bred och blommar i juni och juli. Grenarna är krokiga och kraftiga och barken blir med tiden mörkbrun. Klatrehortensia växer i skogar och på klippor i fuktiga skogsområden i Kina, Japan och Korea. Plantans botaniska namn är hydrangea anomala och det finns både flera underarter och varianter på plantskolorna.
Hydrangea anomala ssp. petiolaris ’Silver Lining’
Silverlining har blekgröna vitrandiga blad och lövet är således prydande i sig själv. Blommar med relativt små vita blommor i juni och juli och blir 4-6 meter hög. Silver Lining kan växa i sol och halvskugga.
Hydrangea anomala Glabra ’Crug Coral’
Denna planta skiljer sig från de flesta av sina artsfränder genom att sätta röda blommor som ändrar färg till rosa-kräm. Blomstringen varar hela vägen från juni till september. Plantan blir 5 meter hög och kan växa i både sol och skugga.
Hydrangea anomala ssp. petiolaris’Flying Saucer’
Flying Saucer har fått sitt namn eftersom den sätter ganska stora blomsterkorgar som kan bli upp till 25 cm i diameter. Blommorna är krämiga till vita och kan njutas av i juni till augusti. Plantan kan bli 6 meter hög och trivs bra i sol eller halvskugga.
Hydrangea anomala ssp. petiolaris’Miranda’
Miranda skiljer sig från sina artsfränder genom att kunna bli hela 9 meter hög. Den har friskgröna blad med en guldvit kant och sätter vita randblommor som slår ut i maj och juni. Miranda trivs bra i både sol och halvskugga.
Så planterar och sköter du din klatrehortensia
Klatreplantan är ganska lätt att ha att göra med och det är inte så mycket att komma ihåg. Här får du en genomgång av hur du ger din planta en bra start och en lika bra fortsättning.
Placering av en klatrehortensia
De flesta sorter trivs bäst i halvskugga, men några kan också trivas i skugga eller sol. Gemensamt för dem alla är att de står bäst i lä, eftersom blåsigt väder kan vara hårt mot klätterarmarna.
Om du sätter plantan på en plats där den kan klättra, gör den det. Den är därför mycket lämplig för vertikala trädgårdar. Plantan kan dock också stå som buske, där den kommer att fungera som en tjock, tät marktäckare.
Du kan plantera hela sommarsäsongen. Det är en bra idé att sätta rotklumpen i vatten i tio minuter innan du sätter plantan i jorden, precis som du ska vattna rikligt medan du fyller jord i hålet.
Jord, vatten och gödning
Den klättrande hortensian gillar att stå i en luftig och näringsrik surjord. Jorden ska hållas fuktig och det är mycket viktigt att komma ihåg att vattna under torra perioder. Du kan också sätta din hortensia i en kruka, men i så fall måste du ge den möjlighet att klättra, t.ex. uppför en vägg.
Din planta ska ha gödning två gånger om året – på våren och på hösten. På våren ska du klippa bort de vissna blomsterhuvudena, men annars behöver du inte beskära din hortensia. Om du vill begränsa dess tillväxt kan du dock göra det – det ska i så fall ske i februari-mars. Du ska dock inte beskära din planta de första två-tre åren.
Klatrehortensia är en lätt klättrande planta. Den behöver varken pergola eller uppbindning för att klättra – den ska bara ha något att klättra på. Den kan helt enkelt fästa sig vid vilken yta som helst utan hjälp.
Mangfoldiggör din klatrehortensia
Du kan relativt enkelt förvandla din ena klättrande planta till flera genom att ta sticklingar eller genom nedkrokning.
Nedkrokning är den enklaste metoden. Du tar helt enkelt en av de nedersta grenarna och tynger ner den så att den har kontakt med jorden. Om du vill påskynda rotbildningen kan du ta bort bladen från stjälken och göra ett ytligt snitt i barken precis under en knop på den yngsta delen av grenen. Du kan till exempel använda en tegelsten för att säkerställa att grenen behåller jordkontakt. Det är bäst att nedkroka på våren. Under växtsäsongen slår din nedkrokade gren rötter och kan klippas fri och flyttas.
Så tar du sticklingar
Du kan också ta en stickling och få en ny planta av den. I så fall ska du ta nya skott på våren. De nya skotten sätter inte blommor förrän nästa säsong, så om du är osäker kan du känna igen dem på de saknade knopparna. Ta bort de nedersta bladen och sätt sticklingen i så- och prickmull. Vattna väl och täck sticklingen och krukan med en plastpåse och ställ dem ljust och inte för varmt. När sticklingen börjar växa, är den etablerad.
