Kvitten är både inhemsk och frestande exotisk. Kanske hängde de på träd i din gammelmormors trädgård, varifrån de blev till gelé och marmelad. Och samtidigt är kvitten en ingrediens i många kryddiga och doftande arabiska rätter, blandad med mandlar, granatäpplen och hibiskus.
Kvitten kan användas till många olika saker och trädet är i sig en vacker tillskott till varje flora. Det blir inte särskilt högt och kan passa i de flesta trädgårdar, det är färgglatt och prydligt, och så doftar det – både när det blommar och när kvitten mognar. Läs vidare här och låt dig inspireras.
Vad är en kvitten?
Kvitten är ett fruktträd som kan likna ett äppel- eller päronträd. Det härstammar från Mellanöstern, där det odlades redan för 5000 år sedan. Romarna tog frukten med sig till Nordeuropa och därmed Danmark, och här har kvittenträdets frukt varit en del av mattraditionen i över hundra år.
I naturen blir trädet upp till 8 meter högt, men i de danska trädgårdarna blir det sällan över 4 meter. För bara 150 år sedan var trädet vanligt i de danska trädgårdarna och frukten användes till många olika rätter.
Ett vackert träd i trädgården
Kvittenträd är mycket dekorativa med rödaktiga bladstjälkar och friskt gröna blad som på hösten spelar i fina, gula nyanser. Barken är så mörkbrun att den nästan är svart och kronan är bred och rundad. Blommorna är 5 cm stora, vita eller rosa och blommar i maj. Blommorna påminner om äppelblommor, har en behaglig doft och är älskade av bin, så om du planterar ett träd, hjälper du också naturen på traven.
Trädet sätter duniga frukter i försommaren, och de är klara för skörd i september-oktober. Frukterna varierar mycket i storlek från sort till sort och kan väga allt mellan 150 gram och ett kilo. Låt frukten sitta så länge som möjligt, men plocka dem innan den första frosten – de tål inte många minusgrader. Å andra sidan kan de hålla hela vintern i din fruktskål.
Vad kan man använda kvitten till?
Kvittenfrukten är fullpackad med C-vitaminer och ämnet pektin, som fungerar som gelémedel. Växer frukten söderut, kan den med (mycket) god vilja ätas rå, men i Danmark är frukten för hård och besk. Tillagad ändrar den helt karaktär och smakar fantastiskt.
Snaps och julgodis
Du kan använda kvitten till gelé, marmelad, fruktpajer och vad du annars skulle använda äpplen och päron till. Faktum är att ordet marmelad kommer från det portugisiska ordet för kvitten; marmelo. Du kan också brygga vin av dina kvitten, göra snaps eller baka kvittenbröd. Kvittenbröd är egentligen inte ett bröd, utan inkokt fruktmos med socker – det påminner mycket om vingummi eller turkish delight. Traditionellt användes det som julkonfekt.
Spara den goda smaken under vintern
Kvitten är mycket aromatisk och rund i smaken. Du kan själv göra te genom att lägga friska skivor av frukt i din svarta te. Till exempel en halv kvitten till en halv liter kokande vatten och en matsked svart te. Du kan också torka tunna skivor av kvitten i ugnen vid 50 grader och därmed spara den goda smaken till att lägga i teet, även när säsongen är över.
Vilka kvittenarter finns det?
Kvitten finns – namnet till trots – både som buske och som träd. Du kommer att märka att många inte gör skillnad, och därför kan det vara svårt att få grepp om olika planttips på internet, så här kommer en helt kort vägledning för att särskilja:
Den äkta kvitten är ett träd – och det benämns ofta antingen äppelkvitten eller päronkvitten, båda med det latinska namnet Cydonia oblonga. Oblonga betyder långsträckt, vilket frukterna kan vara. Cydonia kommer från staden Kydonia – eller Cydonia – på Kreta. Där skulle enligt legenden ha vuxit många vackra kvittenträd.
Den enda skillnaden mellan äppel- och päronkvitten är formen på frukten – smak och användning är densamma. Och du kan verkligen använda frukten från kvittenträdet till många saker.
Japanska kvittenar är inte i familjen
Buskarna som kallas stor och liten japankvitten odlas främst för prydnad. Frukten är mycket hård och kan endast användas till gelé. Det latinska namnet för de två buskarna är Chaenomeles japonica och Chaenomeles speciosa. Buskarna har botaniskt sett inget gemensamt med kvittenträdet – även om frukterna påminner om varandra.
Det är inte alla kvitten(träd)-sorter som passar för det danska klimatet. Här presenterar vi tre sorter som alla klarar sig bra på våra breddgrader.
Cydonia oblonga ’Lescovac’
Trädet blir 150-175 cm. Det blommar i maj med ljusrosa blommor, som blir till frukt som mognar i september-oktober. Lescovac, som är en päronkvitten, trivs i sol och halvskugga.
Cydonia oblonga ’Portugisisk Päron’
Portugisisk päronkvitten blir 200-250 cm. hög. Trädet slår ut med stora rosa blommor i maj, som blir till frukter som mognar i september-november. Varianten finns också som ’Portugisisk Äpple’ och rekommenderas på många ställen som en bra, generös sort.
Cydonia oblonga ’Konstantinopel’
Konstantinopel blir 150-200 cm. hög och blommar i maj med medelstora vita blommor. Frukterna mognar i oktober-november. Trädet, som är en äppelkvitten, trivs i sol och halvskugga.
Så här planterar du ett kvittenträd
Det är mycket enkelt att plantera ett kvittenträd. Det ska bara grävas ner på samma djup som det har i krukan. Du ska låta jorden runt trädet vara obevuxen i en diameter på ca 60 cm. Medan trädet är litet kan du täcka jorden runt det med barkflis, eller ett närande lager av organisk jordförbättring så att jorden inte så lätt torkar ut och dessutom vattna under torra perioder. När trädet växer kan du byta flisen mot markväxter.
Ditt träd ska placeras lunt, skyddat mot vind och med tillgång till massor av sol. Tidpunkten för utplantering är inte så viktig – bara det inte är frost i jorden.
Kvittenträdet växte ursprungligen i gläntor i skogen, där jorden var kalkfattig, och trädet kan fortfarande gilla en sur och humusrik jord. Men kvittenträdet trivs i många olika jordkvaliteter och kommer förmodligen att växa och bära frukt oavsett vilken jord du sätter det i – bara det finns plats runt det och solen kan nå det.
Skötsel och beskärning av kvittenträd
Det är inte nödvändigt att beskära ett kvittenträd. Det ska du främst göra om det finns sjuka grenar eller om trädet växer snett, för att det står i skugga från andra, större träd.
Kvitten blommar på årsskotten, alltså de nya skotten, och det betyder att eventuell beskärning ska göras genom att gallra ut de gamla grenarna i kronan. Du får högst ta 1/3 av de gamla grenarna per säsong – tar du mer än så, dränerar du trädet. Du ska inte känna dig frestad att klippa i de nya skotten – om du klipper "spetsarna" på ditt träd, blir det för det första inte vackert och för det andra kommer trädet inte att blomma.
Ge ditt träd gödsel i april, precis som du gör med dina äppel- och päronträd. Det vill säga, att du ska strö en gödsel som frigörs långsamt och därför verkar länge – Vi rekommenderar alltid organisk jordförbättring.
Kvittenträdet angrips i stort sett aldrig av varken sjukdomar eller skadedjur.
Förökning av kvittenträd
De flesta kvittenträd är självbestövende, så du behöver bara ha det ena trädet för att få mogna frukter och mogna frön. Du kan absolut så ett nytt kvittenträd, men du ska inte förvänta dig att det kommer att likna ett som du kan hitta i en plantskola.
De flesta kvittenträd som man köper är ympade på grundstammar, som inte ens behöver vara kvitten, utan kan till exempel vara äppelstammar. På samma sätt ympas päron ofta på kvittenstammar. Men en del av charmen med fröförökning är ju också oförutsägbarheten och det att du får en helt unik planta ut av det.
