Ska du sätta upp staket runt bostaden? Vad ska du då välja? Hur högt ett staket får du egentligen sätta upp intill din nyfikna granne? Och ska du göra det själv eller beställa en fackman för uppgiften? Få svar på alla frågor om staket, och ett bra tips på hur du enkelt hittar en fackman för uppgiften.
Är du trött på grannens eller förbipasserandes nyfikna blickar? Eller vill du bara hålla barnen eller er hund inom era egna gränser?
Då kan ett staket eller en häck vara lösningen.
Båda delarna kan – förutom ovanstående – samtidigt ge lä för vinden, samt skicka en tydlig signal till omgivningen om hur mycket ni önskar att värna om er integritet.
Staket eller häck
Huruvida du väljer staket eller häck är helt upp till dig. Båda delarna kan fås i många olika utföranden eller sorter.
Det finns ingen anledning att avstå från häcken, bara för att du inte har tid att vänta på att den växer upp. Häckar kan köpas färdigvuxna i den höjd du önskar. Så om du är för levande staket, kan det vara en lösning.
Å andra sidan tar levande staket oftast upp en hel del plats, om de först ska upp i den höjd som är den högst tillåtna att sätta i skel mellan två grannfastigheter. Här tar ett staket inte lika mycket plats. Därför kan staket vara en bra idé i ett skel, om du vill undvika framtida tvister med grannen om häckens storlek och spridning.
Här kan du se våra gör-det-själv-guider till ligusterhäcken och bökhäcken, som är de mest populära häcktyperna.
Vilka typer staket kan du välja mellan
Likt som det finns många olika sorter av häckväxter, kan du också få olika typer av staket. De finns från de helt enkla och låga staket till framsidan och till stora, solida och ogenomskinliga staket i olika material och utformningar.
Av de mer solida och ogenomskinliga staketen kan du t.ex. välja mellan:
- Traditionella brädstaket med förskjutna brädor på insidan och utsidan
- Trädgårdsstaket i sektioner i antingen trä eller plast som är lätta att sätta upp
- Salixflettade staket i sektioner eller levande, flätade salixstaket, som har rötter i jorden
- Rafthägn med t.ex. horisontella gran- eller lärkträdsrafters uppsatta på stolpar
- Trådstaket i antingen plast eller metall, som främst avgränsar och blockerar
De olika staketyperna kan fås i olika höjder, olika färger och olika designer beroende på vilken typ av staket det handlar om.
De kan också blandas med andra staketyper, om du t.ex. vill ha ett lägre staket på en sträcka runt trädgården. T.ex. för att avgränsa uppfarten och trädgården från varandra.
Finns det ett underhållsfritt staket?
De mest populära staketyperna här hemma är de som du kan köpa i färdiga sektioner. De är lätta att sätta upp, när du väl har satt upp stolpar för att hålla dem.
Förutom staketssektioner i trä kan du också få sektioner i olika plaster som t.ex. polyrattan eller kompositmaterial. Dessa staket säljs oftast under benämningen ”underhållsfritt”, eftersom de varken behöver målas eller repareras, eftersom de inte ruttnar som trästaket.
En mer korrekt benämning är dock nog närmare ”staket med minimalt underhåll”. För även om du varken behöver måla eller reparera staketet, kan det mycket väl bli både smutsigt, få algbeläggning eller blekna som en följd av starkt solljus.
Så helt undvika underhåll och rengöring kan du inte helt. Men lika ofta underhåll som du måste ge ett trästaket, får du inte med de underhållsfria staketyperna.
Regler för uppsättning av staket
Oavsett om du och din granne har kommit överens om att sätta staket i skel, eller om du sätter staketet inne på din egen tomt, finns det vissa regler du måste följa.
Väljer du att sätta staketet inne på din egen tomt, får staketet aldrig vara högre än 180 cm plus avståndet från skellet till staketet. Så om du sätter staketet en halv meter inne på din tomt, kan du i princip sätta upp ett staket på 230 cm. Men eftersom staketet inte får vara till större olägenhet för grannen än ett gemensamt staket, kan du bli tvungen att göra det lägre, om kommunens staketbesiktning ger grannen rätt.
Står staketet i skel, kan staketet maximalt få den höjd som är fastställd för området. Typiskt ligger den på omkring 2 meter. Du och grannen kan gärna komma överens om en annan höjd – så länge den ligger inom maxhöjden för området. Men se till att få det nedskrivet och undertecknat i ett dokument. Då har både du och grannen dokumentation för den överenskomna höjden, om ni en dag skulle bli oense om staketet.
Vänder staketet ut mot jordbruksmark, kan du sätta upp ett staket på hela 5 meter i höjd. Det kan vara bra, om du vill ha lä för både vinden från det öppna landet. Samt de bekämpningsmedel som annars lätt kan blåsa in i din trädgård.
Hur monterar jag ett staket?
De flesta staketyper kräver att du först sätter upp en rad stolpar för att bära staketet. Därefter sätter du upp de enskilda staketsfacken mellan stolparna. Eller slår rafters eller brädor på de uppställda stolparna.
Här är särskilt kvaliteten på stolparna viktiga. Förutom att vara gjorda av bra, torrt trä, bör stolparna vara tryckimpregnerade och målade med träskydd innan du sätter dem i jorden. Se också till att använda stolpar i en dimension som passar till höjden och vikten på staketet. Ju högre och kraftigare staket du sätter upp, desto tjockare ska stolparna vara.
Ska staketet stå så stabilt som möjligt, ska stolparna sättas djupt i jorden. Oavsett höjden på staketet är det viktigt att stolparna grävs ner på en djup där du är säker på att det är frostfritt. Det betyder att du minst ska gräva ner stolparna 90 cm – och gärna djupare.
Det kan låta överdrivet, om ditt staket bara är en meter högt. Men genom att gräva ner stolparna på det djupet, undviker du att frosten med tiden får jorden under stolparna att expandera. Om det sker, börjar stolparna att tryckas uppåt och går lösa i hålen. Det gör staketet mer instabilt och mer känsligt för vind.
Stöper du en betongsockel under och runt stolpen, förstärker du staketet ytterligare. Samtidigt gör du staketet mer stabilt mot även kraftig vind rakt in på längdriktningen av staketet.
Håller du dig till en sockel enbart av stabilgrus, bör du vara medveten om att din försäkring förmodligen inte täcker stormskador på staketet.
Uppsättning av staket – några prisexempel
Väljer du att själv sätta upp staket, kostar det dig i princip bara de material du behöver som t.ex. stöbemix, betong och självklart staketet. Samt naturligtvis den tid du lägger på att sätta upp staketet. Men eftersom du ju inte betalar dig själv timlön, ser vi bort från tiden i detta exempel.
Väljer du t.ex. att sätta upp ett staket av färdigproducerade staketsfack, ska du räkna med att de kostar från omkring ett par hundra kronor och uppåt beroende på höjd, längd och materialkvalitet.
En enkel lamellstaket på 180 x 120 cm kan fås från 79 kronor per fack i lågprisbyggmarknader, medan det lätt kan kosta både 3-400 kronor i de dyraste kvaliteterna. Så 12 meter lamellstaket i en höjd på 120 cm kan kosta allt från 790 till 4000 kronor. Och ja, det är tydlig skillnad att märka på kvaliteten.
Tillsvarande kan du köpa tryckimpregnerade, fyrkantiga stolpar på t.ex. 2 meter i 7 cm tjocklek för från 79 till 119 kronor per styck. Här är det å sin sida inte den stora skillnaden att märka på kvaliteten.
Dock kan många av lågprisbyggmarknadernas stolpar verka lite 2:a sortering. I varje fall är det typiskt lite fler skador på dem, liksom de kan vara mer sneda än de lite dyrare kvaliteterna. Så se dig noga för när du väljer ut stolpar.
