7 min. läsning

Odling av potatis

Av AZGarden

kartorfel dyrkning

Potatis är lätta för dig att odla, när du ser till att motverka vanliga sjukdomar och skadedjur. Det gör du genom att sätta potatisarna tidigt, vattna dem om det är torrt, och att ha en växtföljd på minst fyra år. Gör du det, kan du nästan vara säker på att få framgång med dina potatisar.


Potatis är idag en viktig del av det danska köket, och för många är nya potatisar en av de smaker de förknippar med den danska sommaren. En köksträdgård är inte komplett om du inte har några potatisar i den.

Lyckligtvis är potatisar lätta för dig att odla, om du ser till att vattna dem om det är torrt, och att kupa dem så att de inte blir gröna. Dessutom är en fyraårig växtföljd avgörande, annars kan du riskera att attrahera skadedjur till växterna.

När kan jag sätta potatis?

Du kan sätta potatis från slutet av mars till mitten av april. Vid den tiden är jorden tillräckligt varm och lätt för dig att arbeta i.

Det bästa är att du har förgrott potatisarna innan. Det kan du göra redan från slutet av februari. När du förgrott potatisarna lägger du dem med ögonen uppåt i en låda, äggkartong eller liknande. De ska stå ljust och svalt.

Du kommer att se att det kommer skott från ögonen. Det är dem som blir till potatisplantan ovan jord. Förgrottningen ger inte bara potatisarna ett försprång i förhållande till när de är klara. Det hjälper också till att göra dem mer robusta mot sjukdomar och skadedjur.

Vilken potatissort ska jag välja?

Vilken potatissort du ska välja beror på en rad olika faktorer. Först och främst är det viktigt att du överväger när du vill skörda potatisarna. Vissa är avlade för att skördas tidigt, andra för att skördas sent.

Dessutom finns det självklart också skillnader i smak, storlek och färger på potatisarna. De flesta av oss förknippar en potatis med en gul grönsak, men du kan faktiskt också få lila och röda potatisar, precis som det kan vara skillnad på smaken.

Slutligen kan du tvingas att välja vissa sorter om du tidigare har haft problem med sjukdomar eller skadedjur i dina potatisar. Vissa potatissorter är mer resistenta mot sjukdomar som mögel.

Populära potatissorter med tidig skörd:

  • Jutlandia
  • Frielander
  • Hamlet

Populära potatissorter som kan skördas från augusti och framåt:

  • Folva
  • Bintje
  • Asparges
  • Solist
  • Sava

Hur sätter jag potatis?

Innan du sätter potatisarna bör du se till att förbereda bädden. Det görs först och främst genom att du tillsätter gödsel eller kompost till jorden, eftersom potatisar är en näringskrävande grönsak. Du kan också lägga plastduk över jorden ett par veckor innan du ska sätta potatisarna. På så sätt är jorden uppvärmd när du sätter potatisarna.

Alternativt kan du välja att köpa en näringsberikad och färdigblandad jord för ändamålet.

Du ska sätta potatisarna på ett djup av 8 cm med skotten pekande uppåt. Om du vill ge potatisarna ett försprång så att du får tidiga potatisar, kan du se till att de har det varmare. Det kan du dels göra genom att lägga fårull under dem när du sätter dem. Det ger extra värme, och när ullen bryts ner får potatisarna också extra gödsel.

Du kan också välja att lägga en ogräsduk eller plastduk över potatisarna, så att de har det varmare i början. Många drömmer om nya potatisar till grundlagsdagen den 5 juni. I så fall är det viktigt att du dels har förgrott potatisarna i god tid, gärna redan i slutet av februari, dels att du ser till att de har det varmt.

potatis klar för skörd

Avstånd i raderna mellan potatisarna

Hur stort avstånd det ska vara mellan potatisarna i raderna beror på om du vill ha tidiga eller sena potatisar. Tidiga potatisar är mindre, och det ska därför vara ett mindre avstånd i raderna. Räkna med 30 cm mellan potatisplantorna i raden och 40 cm mellan varje rad.

Sena potatisar, som skördas i augusti eller september och sparas till vintern, är större, och det ska därför vara ett större avstånd mellan dem både i raderna och mellan raderna. Där ska du sätta dem med 35 cm avstånd i raderna och 50-60 cm mellan raderna.

Kom ihåg potatisarnas växtföljd

När du sätter potatis i din trädgård är det viktigt att du kommer ihåg att du ska hålla en växtföljd på fyra år. Det betyder att du först kan plantera potatis i samma bädd fyra år efter att du nu har gjort det. Det kräver alltså lite planering från din sida.

Om du inte ser till att följa växtföljden riskerar du att attrahera skadedjur som nematoder till bädden. Det är små skadedjur som lever på potatisarnas rötter. De kan inte röra sig så långt, så genom att flytta potatisbädden varje år kan du undvika dem.

Så här sköter du potatisarna

När du väl har satt potatisarna kräver de inte särskilt mycket skötsel från dig. Det viktigaste är att du ser till att vattna potatisarna om det är mycket torrt, när de nya potatisarna fortfarande är små. När potatisarna är mindre än en hasselnöt, mår de inte bra av att torka ut helt.

Utöver det ska du se till att kupa potatisarna två till tre gånger under säsongen. Det gör du första gången när plantan ovan jord är 10-15 cm hög och sedan efter behov.

Kupningen hjälper dels till att hålla ogräs borta runt växterna, men viktigast av allt är att den säkerställer att det inte finns några potatisar som ligger i jordytan. Om det gör det, blir de nämligen gröna och därmed oätliga, eftersom de är giftiga.

När kan jag skörda potatis?

Har du sett till att dina potatisar har det varmt kan du skörda dem redan i juni månad. Annars kan du skörda dem under augusti och september.

Du skördar potatis genom att använda en grep för att försiktigt lyfta dem ur jorden. Därefter bör du lägga dem att torka i solen i ett par timmar, så att jorden på dem torkar in.

Om du ska spara potatisarna till vintern bör du lägga dem i lådor eller säckar och ställa dem på en mörk och kall plats. Det bör inte vara mer än 4-5 grader. Om temperaturen överstiger det börjar stärkelsen i potatisarna omvandlas till socker, och potatisarna kommer därför att smaka sött.

Vanliga skadedjur och sjukdomar i potatis

De vanligaste sjukdomarna i potatis är skurv och mögel. Skurv är en svampbakterie som ger upphöjda bruna fläckar på potatisarna. Är det en mindre angrepp kan du gott skära bort de infekterade områdena och använda resten av potatisen. Ett större angrepp betyder dock att du måste kassera hela potatisen.

Potatisskurv älskar kalkhaltig jord, och det är därför viktigt att du inte kalkar jorden där du vill plantera potatis. Dessutom är det viktigt att potatisarna inte torkar ut när de är små. Du ska därför vara noga med att kontrollera att jorden är fuktig.

Potatismögel är en annan irriterande sjukdom på potatis. Den uppstår vid något tillfälle under sommaren, men du kan aldrig veta exakt när. Den visar sig först på bladen, där det kommer en vit eller grå beläggning.

Det bästa du kan göra för att förebygga mögel är att ge potatisarna ett bra försprång. Det betyder att du förgrott dem och sår dem tidigt. Om du ser att bladen på dina växter har blivit angripna är det viktigt att du klipper av stjälken ovan jord, så att angreppet inte kan sprida sig till potatisarna under jorden.

Bekämpa nematoder med en lång växtföljd

Potatisnematoder är små skadedjur som fäster sig vid potatisarnas rötter och hindrar dem från att ta upp näring från jorden. Du kan därför se att en potatisplanta är angripen genom att den blir ljusare och växer långsammare.

Det bästa sättet att bekämpa nematoder är att se till att ha en bra växtföljd. Det ska därför gå minst fyra år mellan att du odlar potatis på samma plats i trädgården. Nematoderna är små och kan inte röra sig långt. När du har planterat potatis på en annan plats i köksträdgården kommer de därför inte att kunna ta sig dit.

Genom att vidta dina försiktighetsåtgärder kan du alltså både motverka sjukdomar och skadedjur i dina potatisar. På så sätt kan du göra det mycket lätt för dig själv att odla potatis, och du kan säkerställa en god skörd.

Fortsätt läsa

Se alla guider
Passionsblomst

2 min. läsning

Passionsblomma - Plantering, skötsel och beskärning

Passionsblomman (Passiflora) har ursprungligen sitt hem i Sydamerika. Det är en klätterväxt som kan bli stor och längre än 10...

Kompost lav selv

15 min. läsning

Så här gör du din egen kompost i trädgården

Genom att göra egen kompost kan du använda ditt eget trädgårdsavfall och ditt organiska avfall från köket för att gödsla...

Grøntsager i kapilærkasse

3 min. läsning

5 bra grönsaker för kapillärkassen

Med en kapillärkasse behöver du inte vattna dina växter så mycket. Det finns en rad olika typer av grönsaker som...

nemme grøntsager at dyrke

5 min. läsning

5 Lätta grönsaker för köksträdgården

Drömmer du om att kunna skörda massor av grönsaker utan att behöva ta hand om trädgården? Här kommer vi att...

Rosmarin dyrkning

5 min. läsning

Odling av rosmarin

Rosmarin är en lättskött och välsmakande kryddväxt som inte kräver mycket omvårdnad. Den trivs dock inte i kyla, så det...

Bedste krydderurter til vindueskarm

6 min. läsning

Bra örter för fönsterbrädan

Vill du ha en liten örtagård på fönsterbrädan, där du kan få färska örter året runt, kan du både köpa...

dyrke bønner

7 min. läsning

Odling av bönor

Odling av bönor är lätt, och du kan absolut ge dig in i det som nybörjare. Bönorna är självklart också...

sphagnum alternativer

7 min. läsning

Sphagnum

I både privata trädgårdar och växthus är sphagnum mycket populärt att använda. Det är enkelt att odla växter i, eftersom...