Kvitten är både hemtrevliga och frestande exotiska. De kanske hängde på träd i din gammelmormors trädgård, där de gjordes till geléer och marmelader. Ändå är kvitten en ingrediens i många kryddiga och väldoftande arabiska rätter, blandade med mandlar, granatäpplen och hibiskus.
Kvitten kan användas till många olika saker och själva trädet är ett vackert tillskott till alla växter. Det blir inte särskilt högt och passar i de flesta trädgårdar, det är färgglatt och dekorativt, och det doftar gott – både när det blommar och när kvittenarna mognar. Läs vidare och bli inspirerad.
Vad är en kvitten?
Kvitten är ett fruktträd som liknar ett äpple- eller päronträd. Det kommer ursprungligen från Mellanöstern, där det odlades så tidigt som för 5 000 år sedan. Romarna förde frukten till Nordeuropa, och därmed till Danmark, där kvittenträdets frukt har varit en del av mattraditionen i över hundra år.
I naturen blir trädet upp till 8 meter högt, men i danska trädgårdar blir det sällan över 4 meter. För bara 150 år sedan var trädet vanligt i danska trädgårdar och frukten användes i många olika rätter.
Ett vackert träd i trädgården
Kvittenträd är mycket dekorativa med rödaktiga bladskaft och friska gröna blad, som på hösten spelar i fina, gula nyanser. Barken är så mörkbrun att den är nästan svart och kronan är bred och rundad. Baljorna är 5-10 cm långa och hjärtformade med en dunig undersida och en glansig ovansida. Trädet bär 5 cm stora vita eller rosa blommor i maj. Blommorna påminner om äppelblommor, har en behaglig doft och är älskade av bin, så om du planterar ett träd hjälper du också naturen på vägen.
Trädet producerar duniga frukter tidigt på sommaren, och de är redo för skörd i september-oktober. Frukterna varierar kraftigt i storlek från sort till sort och kan väga allt från 150 gram till ett kilo. Låt frukten stå så länge som möjligt, men plocka dem före den första frosten – de tål inte särskilt låga temperaturer. Å andra sidan kan de hålla sig över vintern i din fruktskål.
Vad kan kvitten användas till?
Kvittenfrukten är full av C-vitamin och ämnet pektin, som fungerar som ett geleringsmedel. Om frukten växer i söder kan den med (mycket) god vilja ätas rå, men i Danmark är frukten för hård och bitter. När den tillagas ändrar den karaktär helt och smakar fantastiskt.
Snaps och julgodis
Du kan använda kvitten till gelé, marmelad, fruktpajer och vad du än skulle använda äpplen och päron till. Ordet marmelad kommer faktiskt från det portugisiska ordet för kvitten; marmelo. Du kan också brygga vin på dina kvitten, göra snaps eller baka kvittenbröd. Kvittenbröd är egentligen inte bröd alls, utan kokt fruktpuré med socker – det är väldigt likt vingummi eller turkisk delight. Traditionellt användes det som julgodis.
Bevara den goda smaken över vintern
Kvittente är mycket aromatiskt och runt i smaken. Du kan göra teet själv genom att lägga färska fruktskivor i ditt svarta te. Till exempel en halv kvitten till en halv liter kokande vatten och en matsked svart te. Du kan också torka tunna skivor kvitten i ugnen på 50 grader och på så sätt bevara den goda smaken bara för att lägga i teet, även när säsongen är över.
Vilka kvittenarter finns det?
Kvitten finns – vid namn – både som buske och som träd. Du kommer att märka att många inte kan skilja på varandra, och därför kan det vara svårt att förstå olika växttips på internet, så här är en mycket kort guide till att skilja på dem:
Den riktiga kvitten är ett träd – och den kallas ofta antingen äppelkvitten eller päronkvitten, båda med det latinska namnet Cydonia oblonga. Oblonga betyder avlång, vilket frukterna kan vara. Cydonia kommer från staden Kydonia – eller Cydonia – på Kreta. Enligt traditionen sägs det ha vuxit många vackra kvittenträd där.
Den enda skillnaden mellan äppel- och päronkvitten är fruktens form – smaken och användningen är densamma. Och man kan verkligen använda kvittenträdets frukt till många saker.
Japanska kvitten finns inte i familjen
Buskarna, kallade stor och liten japansk kvitten, odlas främst för dekoration. Frukten är mycket hård och kan bara användas till gelé. De latinska namnen för de två buskarna är Chaenomeles japonica och Chaenomeles speciosa. Botaniskt sett har buskarna ingenting gemensamt med kvittenträdet – även om frukterna liknar varandra.
Inte alla kvittensorter (trädsorter) är lämpliga för det danska klimatet. Här presenterar vi tre sorter som alla trivs bra på våra breddgrader.
Cydonia oblonga 'Lescovac'
Trädet blir 150-175 cm högt. Det blommar i maj med rosa blommor, som övergår i frukt som mognar i september-oktober. Lescovac, som är en päronkvitten, trivs i sol och halvskugga.
Cydonia oblonga 'Portuguese Pear'
Portugisisk päronkvitten blir 200-250 cm hög. Trädet får stora rosa blommor i maj, som förvandlas till frukter som mognar i september-november. Sorten finns även som 'Portugisiskt äpple' och rekommenderas på många ställen som en bra och generös sort.
Cydonia oblonga 'Konstantinopel'
Konstantinopel blir 150-200 cm hög och blommar i maj med medelstora vita blommor. Frukterna mognar i oktober-november. Trädet, som är en äppelkvitten, trivs i sol och halvskugga.
Hur man planterar ett kvittenträd
Det är väldigt enkelt att plantera ett kvittenträd. Du behöver bara gräva ner det till samma djup som det var i krukan. Du bör lämna jorden runt trädet bar i en diameter på cirka 60 cm. Medan trädet är litet kan du täcka jorden runt det med täckmaterial, eller ett näringsrikt lager av organiskt jordförbättringsmedel så att jorden inte torkar ut så lätt, och även vattna under torra perioder. När trädet växer kan du ersätta täckmaterialet med marktäckande växter .
Ditt träd bör placeras på en varm plats, skyddad från vind och med tillgång till gott om sol. Planteringstidpunkten är inte så viktig – så länge det inte finns frost i marken.
Kvittenträdet växte ursprungligen i gläntor i skogen, där jorden var kalkfattig, och trädet trivs fortfarande i en sur och humusrik jord. Men kvittenträdet trivs i många olika jordkvaliteter och kommer förmodligen att växa och bära frukt oavsett vilken jord du planterar det i – så länge det finns plats runt det och solen kan nå det.
Skötsel och beskärning av kvittenträd
Det är inte nödvändigt att beskära ett kvittenträd. Du bör främst göra detta om det finns sjuka grenar eller om trädet växer snett eftersom det skuggas av andra, större träd.
Kvitten blommar på årsskotten, det vill säga de nya skotten, och det innebär att all beskärning bör göras genom att gallra ut de gamla grenarna i kronan. Du får inte ta mer än 1/3 av de gamla grenarna per säsong – om du tar mer än så dränerar du trädet. Känn dig inte frestad att klippa av de nya skotten – om du klipper av "topparna" på ditt träd kommer det för det första inte att vara vackert och för det andra kommer trädet inte att blomma.
Gödsla ditt träd i april, precis som du gör med dina äppel- och päronträd. Det betyder att du bör sprida ett gödselmedel som frigörs långsamt och därför verkar under lång tid – vi rekommenderar alltid organisk jordförbättring.
Kvittenträdet angrips nästan aldrig av vare sig sjukdomar eller skadedjur.
Förökning av kvittenträd
De allra flesta kvittenträd är självpollinerande, så du behöver bara ett träd för att få mogen frukt och frön. Du kan säkert plantera ett nytt kvittenträd, men förvänta dig inte att det ser ut som ett du hittar på en plantskola.
De flesta kvittenträd som man köper ympas på grundstammar, som inte ens behöver vara kvitten, utan kan till exempel vara äppelstammar. På samma sätt ympas ofta päron på kvittenstammar. Men en del av charmen med fröförökning är oförutsägbarheten och det faktum att man får en helt unik planta av den.
